image description

Från Långe Jan till Långe Erik – Ölands fyrar

Då sjöfarten alltid varit intensiv runt Öland genom historien, har också Ölands fyrar haft en stor betydelse. Från Långe Jan i söder till Långe Erik i norr. I våra dagar navigerar fartygen med hjälp av moderna hjälpmedel som GPS, men för bara några årtionden var fyrarna oumbärliga.

Ölands nio fyrar – Långe Jan-Långe Erik

Det finns nio fyrar på Öland. Långe Jan, Ingrundens fyr, Segerstads fyr, Ispeudde fyr, Borgholms fyr, Kapelludds fyr, Högby fyr, Tokenäs fyr samt Långe Erik. Av dessa känner de flesta till Långe Jan och Långe Erik. Några öppnar upp för allmänheten under sommaren, men att bara stå intill en fyr kan ge en upplevelse. Många upplever att fyren signalerar trygghet och värme.

Långe Jan

Långe Jan är definitivt en av Sveriges mest kända fyrar. Den vita resliga fyren med sitt svarta band, finns förevigat på många vykort och foton. Långe Jan är Sveriges högsta fyr med drygt 41 meter. Den ligger på södra udden vid Ottenby fågelstation. Långe Jan uppfördes under två år, och stod klar 1785. Från början var det en öppen stenkolsfyr, men genom åren har det eldats med både rovolja och fotogen, och 1948 elektrifierades fyren. Fyrens officiella namn är ”Ölands södra udde”. Smeknamnet Långe Jan kan härledas från det medeltida kapellet S:t Johannes (Jan) som låg vid det gamla fiskeläget Kyrkhamn vid Ölands södra udde. Det sades att det var arbetarna som gav den namnet Långe Jan. På sommaren är Långe Jan öppen för besökare, och klättrar man de 197 trappstegen upp till toppen, har man en fantastisk vy ut över södra Östersjön. Nedanför fyren finns Restaurang Fågel Blå och Naturum Ottenby, som är ett besöks- och informationscentrum. Där får du veta mer om de djur, växter, geologi och kulturhistoria som format området. Långe Jan med tillhörande Ottenby fågelstation är ett Eldorado för ornitologer. Året runt kan man se fågelintresserade stå med sina kikare för att beskåda allt från de tidiga flyttfåglarna till de stannfåglar som syns under vintermånaderna. Har man riktig tur, kan man vid ett besök vid Långe Jan även se Knubbsäl. De brukar ligga på stenarna vid östra stranden. Även under vintern är ett besök till Långe Jan att rekommendera. En glasklar vinterdag med sol och minusgrader se fyren som den sista utposten på ön, är en mäktig upplevelse. Man kan ana hur sjömännen för 100 år sedan på segelfartygen kände sig när de passerade den södra udden och såg Långe Jan torna upp sig i ett varmt välkomnande.

Långe Erik ( Långe Jans ”lillebror” )

Fyren Långe Erik, vars officiella namn är ”Ölands norra udde” uppfördes 1844-1845, och är 32 meter hög. Namnets ursprung är okänt, men man antar att det kan ha bildats i analogi med Långe Jan. Som många andra fyrar använde man till en början rovolja följt av fotogen. Elektrifiering skedde på 1940-talet, och 1976 automatiserades Långe Erik. Idag är Långe Erik populärt turistmål med många besökare under sommartid som klättrar de 132 stegen upp till toppen. På sommaren kan man nedanför fyren köpa glass, kaffe och souvenirer.

Kort historik om fyrar

Fyrar har under ett par tusen år hjälpt sjömän att navigera. Den mest berömda fyren var kanske fyrtornet på ön Faros utanför Alexandria, ett av antikens sju underverk och som byggdes ca 300 år f.kr. På många platser var fyren en eld som man tände på en hög plats för att varna och vägleda sjöfarten. Så småningom restes torn där man hade en sk. ”glödkorg” med brinnande material som exempelvis stenkol. Genom århundraden hittade man sen bättre, starkare och modernare ljuskällor. Den svenske ingenjören Gustaf Dahlén konstruerade i början av 1900-talet AGA-fyren – en klippljusapparat som med hjälp av en solventil och tryckregulator automatiserade många fyrar. För denna uppfinning erhöll Gustaf Dahlén Nobelpriset i fysik 1912. Sjöfartsverket var de som ägde och skötte de svenska fyrarna under 1900-talet. Men i vår tid är de flesta fyrar nedsläckta eller används endast som fröjd för ögat, då fartygen använder GPS för navigering. En del fyrar ägs och vårdas idag av intresseföreningar, båtklubbar eller entusiaster.

Fyrskepp

Fyrskepp kallas fartyg försedda med en fyrliknande belysningsanordning, avsett att ligga för ankar. Oftast på platser där det helt enkelt är för djup att anlägga en vanlig fyr. Det första fyrskepp man känner till lades ut i Storbritannien 1732, och i Sverige användes fyrskepp 1831-1972. Fyrskeppen bemannandes av 5-8 personer som kunde vara ombord under långa perioder innan de fick avlösning. Skeppen låg ute så fort det var isfritt i våra farvatten, och tjänsten ombord var mycket enformig och ibland riktigt tuff då det blev storm. Dock kompenserades personalen med en för tiden lång semester, ända upp till tre månader.

Fyrskeppet söder om Långe jan

Det har legat några fyrskepp runt Öland, varav det mest kända är nr. 29 ”Ölands Rev”, som senare bytte namn till ”Fladen”. Hon låg söder om Långe Jan ute till havs och varnade sjöfarten vid Ölands rev. Fyrskeppet finns numer som museifartyg i Göteborg på Göteborgs Maritima Centrum. Vad man vet finns inga bemannade fyrskepp kvar i världen. I Sverige drogs det sista in i början av 1970-talet.

Vi vill varmt rekommendera ett besök till våra fyrar, och kanske speciellt Långe Jan. Fyren tillsammans med naturen, ”Naturum” och fågelstationen är en fin upplevelse.

För fler upplysningar om Ölands fyrar, såsom öppettider, entré m.m. kan vi rekommendera besök på någon av dessa hemsidor www.langeerik.se http://birdlife.se/om-lange-jan/ https://alltpaoland.com/kategorier/fyrar/

Vill du veta ännu mer om fyrar kan du också besöka Svenska Fyrsällskapets hemsida www.fyr.org

Boka online eller ring oss på 0485 -888 88

Antal personer
st.

Ange hur många är ni i sällskapet

image descriptionVuxna
+ -
image description7-15 år
+ -
image description0-6 år
+ -
image descriptionRum
+ -
Datum

Vill du ha erbjudanden & kampanjnyheter direkt till din inbox?

Vill du ha erbjudanden & kampanjnyheter direkt till din inbox?